Deltagarna besökte Visualiseringscenter C och fick lyssna till Anders Ynnerman och några av hans kollegor. Det var intressant även för en Norrköpingsbo som jag, som varit där flera gånger tidigare, eftersom presentationen var helt riktad till lärare. Du som undervisar i årskurs 2, 5 eller 8 här i Norrköpings kommun har ju möjlighet att komma på ett kostnadsfritt besök med dina elever - läs mer här.
En annan programpunkt under dagen var forskaren Sven Lidström som berättade om sin forskning om neutriner, som äger rum på Antarktis. Visste du t.ex. att 10 000 forskare befinner sig på Antarktis under en säsong och att ett år där består av en enda långa dag och en lång natt?
 |
| Sven Lidström föreläste om neutriner och sin forskning på Antarktis. Foto: C. Nordlöf |
Lärare och skolledare från Katedralskolan i Uppsala
berättade om hur man jobbar med kollegialt lärande. Exemplet vi fick höra om gällde kemi, men man jobbar på samma sätt i alla ämnen. Det är alltid roligt att höra hur andra skolor jobbar, och
speciellt med idéer som upplevs positiva av lärarna, eller hur? Vill du veta mer, läs gärna den här artikeln om lärarna från Uppsala i Skolvärlden.
Fredrik Heinz, Linköpings universitet, berättade om datalogiskt tänkande och varför det är
viktigt att kunna lösa problem. Han menar att datalogiskt tänkande handlar om generella färdigheter som är viktiga för alla och kan involveras i alla ämnen.
 |
| Fredrik Heinz om programmering. Foto: C. Nordlöf. |
Det som jag speciellt skulle vilja lyfta ur innehållet är hur man kan tänka kring språk och ämnena teknik och naturvetenskap. Skolverket har ett språkmaterial som är framtaget av Marie Israelsson och Oscar Ekman, och Oscar var på plats och berättade om materialet. Här hittar du materialet på Skolverkets sida. Det är inte helt enkelt att hitta på sidan, men du kan klicka dig vidare till sidor med inspiration för elever i olika åldrar, från förskola till gymnasium. Oskar Ekman pratade om formen på det vi gör. Innehållet står fast, men formen kan vi variera och här kan vi jobba med språk på olika sätt. Olika former passar förstås olika bra i olika ämnen och olika åldrar. Ett exempel han tog upp var att jobba med Wikipedia-artiklar. Wikipedia anses kanske inte riktigt rumsrent av alla, men Oscar Ekman menade att genom att bara använda ett vanlig källkritiskt förhållningssätt när man läser så är det en tillförlitlig källa. Och också något man kan låta eleverna jobba med. Det finns artiklar som behöver utvecklas och skrivas, och det passar bra att låta eleverna jobba med detta. Det känns kanske mer meningsfullt när man vet att det man skriver inte bara kommer läsas av läraren utan av tusentals andra. På wikipedia finns en önskelista där man kan se var information saknas, och den listan kan vara en bra utgångspunkt. Här finns Oscar Ekmans exempel om Wikipedia. Övriga exempel han tog upp och som du också kan klicka dig fram till hos Skolverket handlade om att skriva tidskriftsartikel, blogginlägg, göra en reklamkampanj m.m.
Det som jag speciellt skulle vilja lyfta ur innehållet är hur man kan tänka kring språk och ämnena teknik och naturvetenskap. Skolverket har ett språkmaterial som är framtaget av Marie Israelsson och Oscar Ekman, och Oscar var på plats och berättade om materialet. Här hittar du materialet på Skolverkets sida. Det är inte helt enkelt att hitta på sidan, men du kan klicka dig vidare till sidor med inspiration för elever i olika åldrar, från förskola till gymnasium. Oskar Ekman pratade om formen på det vi gör. Innehållet står fast, men formen kan vi variera och här kan vi jobba med språk på olika sätt. Olika former passar förstås olika bra i olika ämnen och olika åldrar. Ett exempel han tog upp var att jobba med Wikipedia-artiklar. Wikipedia anses kanske inte riktigt rumsrent av alla, men Oscar Ekman menade att genom att bara använda ett vanlig källkritiskt förhållningssätt när man läser så är det en tillförlitlig källa. Och också något man kan låta eleverna jobba med. Det finns artiklar som behöver utvecklas och skrivas, och det passar bra att låta eleverna jobba med detta. Det känns kanske mer meningsfullt när man vet att det man skriver inte bara kommer läsas av läraren utan av tusentals andra. På wikipedia finns en önskelista där man kan se var information saknas, och den listan kan vara en bra utgångspunkt. Här finns Oscar Ekmans exempel om Wikipedia. Övriga exempel han tog upp och som du också kan klicka dig fram till hos Skolverket handlade om att skriva tidskriftsartikel, blogginlägg, göra en reklamkampanj m.m.
 |
| Oscar Ekman om formen på det vi jobbar med i Teknik och Naturvetenskap. Foto: C. Nordlöf. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar